Korruptionens skador
Korruption kan leda till olika typer av skador. Det kan vara direkta skador som innebär konsekvenser för enskilda men det kan också handla om skador för myndigheten i fråga och för samhället i stort.
Direkta skador drabbar enskilda individer eller företag som ett utfall av att fel begås i en myndighet. Till exempel kan en person bli utan en förmån som hen har rätt till eller ett företag förlorar ett kontrakt på grund av att en annan aktör gynnats i en upphandling. Den myndighet där korruptionen förekommer kan också drabbas av direkta skador. Det kan handla om att de inte får rätt kvalitet vid upphandling eller att den mest meriterade personen inte får en utannonserad tjänst.
Indirekta skador uppstår i nästa led. Korruption kan försämra marknaden när konkurrensen sätts ur spel. Varor och tjänster som en myndighet upphandlar på ett felaktigt sätt kan innebära högre kostnader för myndigheten och för samhället som helhet. Indirekta skador kan också göra det svårare att uppnå politiska mål. Till exempel kan korruption i tillståndsprövning eller tillsynsverksamhet leda till försämrad måluppfyllelse inom miljöområdet. Det kan också uppstå indirekta skador inom en myndighet, till exempel genom att förtroendet mellan personalgrupper försämras. Det kan medföra att verksamheten blir mindre effektiv och svårare att styra och leda.
Skador på systemnivå uppstår då faktisk eller upplevd korruption urholkar rättsstatens legitimitet och undergräver allmänhetens förtroende för det demokratiska systemet och dess institutioner. Lägre förtroende för offentliga institutioner kan också leda till minskad tillit mellan människor vilket kan få flera negativa konsekvenser för samhället. Korruption kan också snedvrida konkurrensen på marknaden och minska företagens investeringsvilja vilket skadar samhällsekonomin. Korruption på systemnivå är enligt FN ett allvarligt hot mot mänskliga rättigheter och hållbara samhällen.