Mer om principen fri åsiktsbildning

Mer om principen fri åsiktsbildning

Varje medborgare har rätt till yttrandefrihet, informationsfrihet, mötesfrihet, demonstrationsfrihet, föreningsfrihet och religionsfrihet. Det gäller också dig som anställd i staten. Du har dessutom meddelarfrihet, som är ett särskilt skydd mot efterforskning och repressalier. Offentlighetsprincipen innebär att alla ska ha rätt till insyn för att kritiskt kunna granska dig och myndigheten.

Fri- och rättigheterna är omfattande, men det finns gränser

I Sverige står det alla fritt att vädra sina tankar, känslor och åsikter utan ingrepp från några myndigheter. Yttrandefriheten gäller både muntliga och skriftliga meddelanden och bilder. Men yttrandefriheten är inte absolut, utan kan begränsas. För sådana begränsningar krävs att de måste vara nödvändiga i ett demokratiskt samhälle, till exempel förbud mot förtal eller hets mot folkgrupp. Yttrandefriheten skyddas i flera lagar. I regeringsformen finns ett generellt skydd och det finns mer specifika regler om till exempel tryckta skrifter i tryckfrihetsförordningen och om radio- och tv-sändningar i yttrandefrihetsgrundlagen. Yttrandefriheten är också en grundläggande mänsklig rättighet som skyddas i Europakonventionen och FN:s deklarationer och konventioner om mänskliga rättigheter.


Det står var och en fritt att meddela uppgifter i vilket ämne som helst i syfte att de ska göras offentliga i en tryckt skrift (meddelarfrihet) - 1 kap. 7 § första stycket tryckfrihetsförordningen

Även som statsanställd har du fri- och rättigheter

Även som offentligt anställd har du yttrandefrihet och rätt till tryckfrihet, informationsfrihet, föreningsfrihet och mötesfrihet, precis som alla andra. Skyddet i regeringsformen gäller mot det allmänna, vilket innebär att du som anställd i staten har en grundlagsskyddad yttrandefrihet i förhållande till din arbetsgivare. Men i vissa situationer kan ändå din yttrandefrihet krocka med andra delar av den statliga värdegrunden. Praxis visar att det är ytterst sällan som din arbetsgivare kan vidta åtgärder mot dig när du utnyttjar dina grundlagsskyddade fri- och rättigheter.

Slutsatsen är att även du som är statligt anställd kan gå långt i att utöva dina grundlagsskyddade fri- och rättigheter. I rollen som statsanställd kan det ändå vara klokt att vara vaksam på gråzonerna.

Myndigheterna ska vara öppna och transparenta och det ska gå att följa vägen till beslut

Offentlighetsprincipen bidrar till att garantera att medborgarna har insyn i myndigheterna och därigenom får möjlighet att kontrollera deras verksamhet. Det innebär att myndigheternas överväganden och beslut måste dokumenteras i allmänna handlingar som är offentliga. Alla har rätt att vända sig till myndigheterna för att få ta del av innehållet. Rätten att ta del av allmänna handlingar får begränsas, exempelvis för att skydda rikets säkerhet, skydda enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden eller för att förebygga eller beivra brott. Läs mer om skydd för integritet under Respekt. Undantagen är omfattande och finns i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Dokumentationen är viktig för att kunna kontrollera att ett ärende har handlagts på rätt sätt. Det är också viktigt för dig som statsanställd för att kunna visa hur och varför myndigheten har fattat ett visst beslut. Som anställd vid en myndighet är det viktigt att du känner till det demokratiska syftet med dokumentation.

Meddelarskyddet ger offentliganställda en särställning

Meddelarskyddet ger ett särskilt skydd för dig som använder din yttrandefrihet till att berätta om saker som händer vid din myndighet. Skyddet består av flera delar. Dessa är bland annat meddelarfriheten, rätten till anonymitet, efterforskningsförbudet och repressalieförbudet. Reglerna om meddelarskyddet finns både i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. 

Meddelarfriheten innebär att det är fritt att lämna uppgifter i vilket ämne som helst för publicering i tryckt skrift eller i andra media. Det är bara när du vänder dig till någon med ett journalistiskt syfte som meddelarfriheten gäller. När du själv skriver något, till exempel i sociala medier, omfattas du inte av reglerna. Men du kan inte uttala dig i myndighetens namn hur som helst. Det finns ingenting som hindrar att myndighetsledningen bestämmer att endast vissa personer ska tala för myndigheten och även klargör detta för medarbetarna.

Meddelarfriheten är inte absolut utan det finns vissa undantagsfall. Det handlar till exempel om vissa grövre brott mot rikets säkerhet. Det kan också vara straffbart att lämna ut hemliga handlingar felaktigt, om det sker med uppsåt.

Syftet med meddelarfriheten är att uppgifter om myndigheterna ska kunna publiceras för att ge mer insyn i den offentliga verksamheten. Den ger inte något särskilt skydd för dig som statsanställd.

Rätten till anonymitet innebär att varken författare eller meddelare behöver avslöja sin identitet. Dessutom gäller källskydd, det vill säga att det är förbjudet för en journalist som har tagit emot ett
meddelande för publicering att avslöja källan. Anonymitetsskyddet gäller även för dem som inte är offentligt anställda.

Efterforskningsförbudet innebär att en myndighet inte får försöka ta reda på vem en meddelare är. Exempel på efterforskning är frågor eller åtgärder för att få fram vem som har lämnat eller offentliggjort en uppgift. Det är straffbart att bryta mot efterforskningsförbudet.
Repressalieförbudet innebär att en myndighet eller annat allmänt organ inte får ingripa mot någon som har utnyttjat sin tryck- och yttrandefrihet. Repressalier är alla åtgärder som medför negativa konsekvenser för den enskilde, till exempel uppsägning eller disciplinpåföljd men även mindre ingripande åtgärder som tillsägelser. Det är straffbart att bryta mot repressalieförbudet.

Visselblåsning

Som ett led i arbetet mot korruption och oegentligheter har en del myndigheter valt att inrätta en särskild funktion för att ta emot tips och misstankar om felaktigheter. Detta brukar kallas för en visselblåsarfunktion. En sådan funktion kan komplettera de anställdas meddelarfrihet, men aldrig helt ersätta den. Ett av problemen är att det inte går att skapa samma anonymitetsskydd som finns i grundlagen. Du kan läsa mer om visselblåsarfunktioner i flera av Statskontorets rapporter och i handboken En visselblåsarfunktion – överväganden och praktiska råd.